Shopping
Vi blir bara tröttare och tröttare vilket leder till längre och längre sovmornar, eller ja vi gick upp kvart över 8 idag, så så sent är det väl inte. Väl uppe och färdigätna tog vi tunnelbanan till Akihabara. När vi kom ut slogs vi av blinkande lampor, ljus i olika färger, stora mangafigurer, planscher, ljud och massa andra konstiga saker. Vi tog en titt runt kvarteret men insåg ganska snabbt att vi inte orkade med allt oljud. Fattar inte hur dom kan jobba i detta oväsen. Tycker ni att det är högt i affärerna i Sverige, tänk då typ 3 ggr så mycket så kanske vi når upp i nivån här. Det är galet. Men det är så roligt att se alla människor, dom klär sig konstigt, nördigt och ja man kan bara stå och titta på en gata på allt folk som går förbi. Så Det var ett bra ställe att åka till.
Vi kom till ett hus där det var spelmässa också, eller vad det nu kan ha varit. Det var massa konstiga figurer som sprang runt och höll på. Tv team filmade och där kom vi, två blonda tursiter som inte fattar någonting. Men dom tyckte nog det var ganska roligt att se oss där. Vi smet iväg och tog en fika på ett dounut ställe innan vi beslöt oss för att ta oss vidare till dagens andra mål.
På tåget, längst fram satt vi på väg till Odaiba. En konstgjord ö, konstgjord sand och ja, vi trodde vi skulle komma till en liten ö där vi kunde se Tokyo från utsidan. Tåget gick i upp och nerförsbackar, kringelikrokar och det kändes nästan som man satt på en karusell. Framme hoppade vi av och insåg att här är det större än hela småland (typ, inte riktigt kanske, men ändå) och då är det ändå bara en konstgjord ö. Vi hoppade av on visste inte vart vi skulle ta vägen, när Emmie ser en stor skylt med "Forever 21" och "H&M", så vi tog det stora steget före och gick till ett stort köpcentrum. Ett bra för engångsskull! Det fanns massa kända affärer men också massa konstiga, typ 4 våningar(stora) med affärer och 2 spelvåningar, phu... Vi slipper dom aldrig!
Så vi gick och tittade, åt lite lunch och shoppade lite. Emmie köpte två tröjor och ett par solglasögon, jag ett linne, en väst och en mössa. Så det blev en bra shoppingdag :) Kl 16,00 var det konsert med ett av Japans "tjejband", vi höll på att dö. alla i publiken började klappa exakt samtidigt, och samtidigt slutade alla klappa och började vinka istället. Dom såg för roliga ut! Efter ca 3 timmar orkade vi inte gå där inne, så efter en fika gick vi ut och tänkte gå och kolla vid vattnet. Som vi hört är jättefint på kvällen. Så efter att ha gått fram och tillbaka några gånger för att vi inte visste vilket håll vi skulle gå på kom vi tillslut till vattner. Och vilken syn!!! Det var så vackert!
försöker oss på nya poser, vet inte om vi lyckas?!
hundvagn?
Himlen var rosa/orange och husen bara radade upp sig tillsammans med stora kranar i hamnen. Mitt i allt detta, där himlen var som mest färgglad ser vi Fuji vulkanen. Vilken grej, mitt bland alla skyskrapor står där bara denna vackra vulkan i dessa färger och bara skriker efter att man ska ta kort på den. Så där stod vi och tog, ett efter ett och man fick aldrig nog av att titta på den.
vad händer med träden?
Fuji vulkanen
Mörkret smög sig sakta men säkert på så vi fortsatte våran vandring och efter nästa krök såg vi både "rainbowbridge" och "tokyo-tower" upplysta. Det var en sån mäktig syn, dessa två stora skapelser med massa ljus i färger och mörkret och vattnet i bakrunden. Vackert! Så vi tog kort ända tills batteriet på kameran tog slut. Vilket betyder att det blev endel bilder. Sedan skulle vi gå hemåt och ser då frihetsgudinnan, som vi har missat! så vi springer dit, kastar igång kameran och lyckas få några fler bilder innan den igen dör. Så vackert, romantiskt ställe!
På tåget hem kände vi att vi var hungriga, så vi letade upp en italiens restaurang och åt lite mat innan vi tog oss vidare hemåt. På sista tåget var vi alldeles för trötta. Vi satt och tittade på folk (som vanligt). Mitt emot oss satt en gubbe med två damer. Emmie sa direkt; tror du dom är högt utbildare? Absolut svarade jag, dom var så pryda och fina. Vi kom fram till att de säkert var lärare och satt sedan och "översatte" till varandra vad vi trodde dom sa efter att ha sett deras gester och minspel. Hahaha, vilken grej. Det blev en sån rolig historaia så vi satt och skrattade så vi grät. Alla andra på tåget undrade nog var vi gick på, men det var det värt! Med ont i magen av skratt gick vi tillbaka till hotellet och nu sitter vi helt utslagna och ska nog snart sova för att orka med sista dagens äventyr imorgon.
