michaelajohansson.blogg.se

Vi gick till bilarna och packade in våra grejer, det var vi tre, två killar från Danmark, en tjej från tyskland och ett par från Irland. Den Irländska killen började köra eftersom ingen av oss känner sig jätte taggad på att köra på vänster sida av vägen. En stod vit Jeep hade vi, hur cool känner man sig inte då? 

Ut på stranden för att ta färjan över till Fraser Island, en stor sand ö med regnskog på sig, låter konstigt, jag vet. Men otroligt vackert. När vi väntade på färjan hoppade det delfiner i vattnet jättenära strandkanten, solen lös och man kände sig så nöjd med livet. På färjan och sen åkte vi kanske 30 min på stranden innan vi stannade och åt lunch. Vi hade med oss all mat ifrån hostlet så varje grupp hade sin egen kylbag osv. Så vi tog alla våra saker och satte oss för att fixa lunchen som bestod av två toasmackor med kött, tonfisk för mig(ytterligare en sak jag lärt mig), sallad och en frukt. Vilken brak lunch, NOT! 

Vidare in i bilarna körde en av danska killarna, som bara haft körkort i 1 år. Efter några fastkörningar och mycket hopp och studs i bilen i skogen kom vi fram till en så sjukt fin sjö. Så där låg vi och solade och badade några timmar innan det var dax för den hemska vägen tillbaka. Chaufförs byte och nästa dansk bakom ratten. Nu var Lisas hjärta utanför kroppen, hon satt på helspänn hela vägen och hon trodde nog vi skulle dö. Och visst det gick inte jättebra för honom i början, det slirade och så, men vi kom iaf ut helskinnade. Då var det dax för tyskans tur, hon tog oss sakta men säkert till vårt camp där vi skulle spendera 2 nätter. Små tält var uppsatta, kök, toalett och dusch fanns. Så vi tog ett tält vi 3, hämtade varsitt liggunderlag och så, då var sängen klar. 

Vår ledare berättade om alla djur vi skulle akta oss för som ormar och Dingos. Dingos är fria hundar som springer runt på fraser, men dom är farliga. Eller farliga o farliga, men man ska inte gå själv i mörkret för då kan dom attackera. Som tur var var vårt läger innanför staket för att hålla dom borta. 

Jag, Linnea och Lisa gick och började laga mat bland alla andra 60 personer som bodde vid oss. Vi lagade till alla, det blev ris med grönsaker och kyckling, ändå ganska gott. Sen fick vi fruktkaka till efterrätt. Vi satt och försökte prata lite med våran grupp, men dom var så otroligt tråkiga. 

Himlen var fantastisk fin, 10000 tals stjärnor.  När alla andra på campet blev fulla och jobbiga tog vi vår kortlek och gick till tältet och spelade, haha. Just då kände man bara att: Nej!!! Detta är vetkligen inte vår grej. 

Men tillslut somnade man och sov ändå helt okej. 

Fredag morgon vaknade man av att det var varmt. Så vi gick upp och lagade frukost åt vårt lag, äggröra med toast. Det tog ungefär 2 timmar innan våra 4 grupper äntligen var klara och där hade vi väntat i säkert 1 timma på alla andra. 

Då var det min tur att köra. Jag såg knappt över ratten och jag nådde knappt fram, men det gick som en dans :) det kändes lite som att köra i djupsnö, fast på sand då. 

Vi åkte till ett ställe och badade, det var som en "bana" man åkte i så när man la sig i vattnet flöt man med hela vägen ut till stranden igen. Ganska coolt. Sen åkte vi till en utsiktsplats. Jättefint, där stod vi högst upp och tittade ner på stränder, sand, regnskog, vatten med sköldpaddor. Jaa fantastiskt! 

Sen skulle den Irländska tjejen köra, det gick jättebra ända tills vi körde fast, kom loss för att alla puttade bort oss och så fastnade vi igen. Lite sura miner mellan paret och vår ledare kommer springandes. Alla var tvungna o hoppa ur utan jag och Lisa för att vi satt längst bak. Så vi åkte med honom igenom och dom andra fick springa, flera 100m i denna jättevarma sand. Uscha. Väl på andra sidan tog killen över igen och tog oss till ett ställe som hette chanpange poolen. Det blev som en pool i havet av tidvattnet. Det ända stället där man kan bada i havet på den sidan ön, annars är det hajar och maneter. När vi badat och gjort konster i sanden åkte vi tillbaka för lunch på campet. Vi stod för matlagningen igen, wraps med sallad. Man kan inte säga att luncherna i detta landet är bra direkt. 

När vi vilat upp magarna åkte vi vidare till ett skeppvrak. Nu var det Linneas tur att köra och det var som hon aldrig gjort annat.  Det var ett skepp som varit med i 1 världskriget och så, men som blivit indraget av en cyklon. Ganska fränt att se ändå. Sen vidare till badstället från morgonen. Där gick det två Dingos, säkert jättesnälla med man blir ändå lite rädd. Dom gick runt där bland oss ett tag innan dom försvann.  Där spelade dom volleyboll, jag och lisa tog lite kort och sen lärde vi oss kasta en rugbyboll. När solen sakta med säkert gick ner bakom bergen var det dax att åka tillbaka till campet. Lisa körde tillbaka och det gick också kanon, även fast hon var nervös innan hon väl körde.   

Nu satte vi oss och dom andra fick laga maten. Bara det att dom verkligen inte kunde, danska killarna kanske var lite okej, men dom är ändå 19 år. Men den Irländska killen som säkert var 25 som aldrig kokat potatis och den 30 åriga tyskan som inte heller hade nån koll på nått. Men hallå?! Vad är det för fel på folk?

Tillslut fick vi mat, potatissallad, kött, jag fick vegoburgare och sallad. Nu blev vi iaf mätta, som tur var. När vi ätit klart kommer vår ledare upp till köksavdelningen med en orm hängande på sig. Fy farao!! Han hade hittat den utanför deras tält, en ofarlig men den kunde ändå bitas. Jag hatar ormar!

Sen satt vi där ett tag innan vi tröttnade och gick tillbaka till tältet. 

Natten var så sjukt varm!! Och kl 6 blev vi väckta för frukost, vi fixade vårt eget, flingor och mjölk och två toastmackor. Dom andra fick fixa sitt eget och 2 timmar senare var dom äntligen klara. 

Vi åkte till ett ställe och fick sen gå "den stora promenaden" på 2,5 km. Okej att det faktiskt var jobbigt, det var sand hela vägen och uppför, men vilket ställe vi kom fram till. Det var en stor öken typ och långt där nere såg man en sjö och bakom var den regnskog. Så konstigt och så fint :)

Vi hoppade i vattnet och simmade runt ett tag. Sen satte vi oss på strandkanten och bara beundrade utsikten, då kom det kattfiskar i vattnet. 

Sen var det dax att gå tillbaka till bilarna. Först en jätteuppförsbacke men sen ganska mycket nerför. Sen åkte vi till ett ställe och åt lunch, tro det eller ej, men toastbröd med ost sallad, jordnötssmör och sylt. Stabiiilt! När vi satt och åt lunch började det regna, så det kändes kanon att vi var påväg hem. 

Nu sitter vi i varsin hängmatta, äter chips och läser en bok. Underbart!

Duschen när man kom emhem var det bästa som någonsin hänt, kläderna är redan tvättade och vi känner oss äntligen lite renare!!

Vad jag lärt mig av denna upplevelsen är: jag gillar inte campinglivet, man blir smutsig och äcklig. Jag kommer uppskatta hostellivet mycket mer nu och NEJ, jag kommer aldrig mer campa!

Men det var kul och fint, men inget för mig :)